Investeringar och kostnader för  informationssystem i Sverige uppgår till betydande belopp varje år. Historiskt har många verksamheter varit dåliga på att dra nytta av de möjligheter som modern IT ger.

Undersökningar har visat att 70-80 % av investeringarna misslyckas med att ge möjlig nytta!

Min egen erfarenhet är att man ofta bara når halvvägs när det gäller att utnyttja IT´s möjligheter. Skälen är många, men  ofta handlar det om ledningens bristande engagemang och specialisternas oförmåga att tydliggöra den moderna teknikens möjligheter. Ofta sker en för stor fokusering på informationssystemet och tekniken kring detta. Utbildningen satsas på hur man hanterar systemet! Anledningen till investeringen, vad man ska uppnå, glöms ofta bort!

PENG-modellen, som utvecklats med ekonomiskt stöd av NUTEK, har haft kravet att vara "chefsenkelt". Skälet är att chefer är viktiga i nyttoanalysen och chefer har ont om tid. Det måste vara enkelt att delta i processen! Vi vet att vi lyckats med detta krav!

En PENG-analys kan göras på redan gjorda investeringar, "Vad blev Nyttan?" Eller också inför en investering, "Vilken resultatförbättring ska vi uppnå med hjälp av den här satsningen?" Ofta blir det båda delarna. Analysen kan göras tidigt i förändringsprocessen, under utvecklingens gång som kontrollsteg eller som uppföljning efter genomförd förändring. Som uppföljning blir det ett utmärkt instrument för att få underlag till förbättringsåtgärder. I PENG talas om Bruttonytta och Nettonytta. Begreppen förklaras i ovanstående figur. Den är grundläggande för all Nyttoanalys

Analysen bygger på en Basmodell i 10 steg. Goda förberedelser, rätt deltagare som kan verksamheten och har kompetens att värdera nyttan samt en kompetent seminarieledare borgar för ett lyckat resultat. Dupont-diagrammet enligt nedanstående figur är ett av resultaten från analysen och utgör underlag för värderingen.

Princip för en nyttostruktur:              

Vad uppnår vi med en PENG-analys?